Fem religiösa övertygelser kristna apologeter tror svenskar delar

Av en händelse råkade jag stöta på en kristen apologet-sida med en provokativ rubrik som fångade mitt intresse. ”Fem religiösa övertygelser nästan alla sekulära svenskar delar”. Intressant.

Länk till artikeln i fråga https://helapingsten.com/2018/02/17/fem-religiosa-overtygelser-nastan-alla-sekulara-svenskar-delar/

Jag är lite kluven till att kopiera text rakt av från andra källor. Men i det här fallet tror jag det är lämpligt för att ge en överskådlighet som annars går om miste. Samt för att undvika att jag retsamt försöker konkretisera frågeställningen i syrlig och orättvis manér.

1. Mänskliga rättigheter

Du tror säkerligen att människor har rätt till massa saker: rätt till liv, rätt till yttrandefrihet, rätt att klaga på grannen om de spelar hårdrock för högt, etc. Men dessa rättigheter simmar inte runt i blod eller är inpräntade på vänster hjärnhalva – vi hävdar att de finns och skriver ner dem i FN-dokument och skoluppsatser, men utifrån en naturalistisk världsbild är de lika verkliga som Gandalfs stortå.

Om mänskliga rättigheter faktiskt finns är de immateriella, övernaturliga entiteter som vi har upptäckt och vill försvara. Men om de inte finns kan vi inte kritisera någon som bryter mot dem, det blir som att kritisera någon för att bryta mot jultomtens klappverkstadsinstruktioner. Därför väljer de flesta svenskar att tro att de finns, och blunda för att de är övernaturliga.

Detta är en vanligt förekommande religiös kritik mot sekulära, eller om man föredrar; icke explicit religiösa, beskrivna rättigheter och idéer.
Rättigheter är något som existerar genom att vi tillämpar dom. Vi, som deltagare i samhällen, kommer överens om vilka rättigheter som ska råda, under vilka förutsättningar och med vilken nivå av stöd dessa ska tillämpas. Utan människor existerar inte rättigheter. De är sociala konstruktioner som vi både konstruerar och tillämpar i egenskap av att vara en social art som söker förutsägbarhet och en nivå av tillämpad trygghet och rättvisa.

Att beskriva mänskliga rättigheter såsom om de vore immateriella, övernaturliga entiteter avfärdar jag som barnsligt hyperbol. Jag tror inte på att skribenten givits intryck att någon, meningsmotståndare eller inte, på riktigt håller en så märklig uppfattning om filosofiska, eller åtminstone filosofiskt angränsande, koncept. Rättigheterna som vi inom olika samhällen tillämpar existerar i form av tillämpad praktik efter överenskommelser.

Men ja, i det att vi tillämpar dessa rättigheter så besitter människor i vårt samhälle de rättigheter som beskrivs och tillämpas. Yttrandefrihet råder och Boverkets rekommendationer kring ljudnivåer i lägenhetsfastigheter gäller också.

Det lustiga i argumentet ovan är att ingenstans gör tydligt att denna tro till rättigheter är religiös. Utan mellan raderna ges intrycket att skribenten menar på att tro, i detta fallet en svagt motiverad eller felaktig övertygelse, är samma som religiös tro. En sorts svaghet i det svenska språket. I engelskan talar man om faith, ofta kallad religiös tro men också tro beskrivet som ett påstående man håller som sant i brist på bevis, samt belief som kan kännetecknas av ett antagande baserat på en trovärdighets- (och i det: fakta)-bedömning.

2. Människovärdet

Resonemanget ovan är lika applicerbart på den otroligt populära tanken att alla människor är lika mycket värda. Det förutsätter att ett människovärde existerar, men precis som med MR [mänskliga rättigheter] kam inte det upptäckas med mikroskop eller röntgenstrålar. Människovärdet är per definition övernaturligt, och alla som tror att det finns har en religiös tro på dess existens.

Börjar det bli jobbigt? Håll i dig, låt oss prata om pengar!

Samma argumentationsfel som i första punkten. En oärlig sammanställning där slutsatsen är den att tron på människovärde är omotiverad och därmed religiös i sin natur. Våra tankar är en direkt produkt av vår hjärna och ingår i den naturliga världen, alltså den enda världen vi vet faktiskt finns. Tankar är inte övernaturliga.

Här krävs förtydligande kring vad vi faktiskt diskuterar. Då uttrycket människovärdet skiljer en hel del mellan olika åskådningar och ingenstans görs det tydligt vad skribenten faktiskt menar. Men i övrigt förefaller argumentet både snarlikt språkligt och i sin nivå av felaktighet som ovan. Vi pratar om sociala konstruktioner, tankar och idéer, som delas av en stor grupp människor och därmed blir påtagliga strömningar i samhället.

Det börjar inte bli jobbigt för en sekund. Kör så det ryker.

3. Oändlig tillväxt

Hur stor bör Sveriges ekonomi bli? Om du saknar svar på den frågan innebär det att du antingen tror på eller omedvetet har accepterat idén om oändlig tillväxt. Sverige och alla andra rika länder strävar efter att växa ekonomiskt – men inget av dem har satt något mål för tillväxtens slutpunkt. Det är lika realistiskt och önskvärt som denna evigt växande hamster [videolänk].

Idén om evig tillväxt är förbluffande religiös – den förutsätter att fysikens lagar upphävs, om man kritiserar den blir man ofta tillsagd att läsa på prästernas ekonomernas skrifter, och den neoklassiska ekonomiska teori som ligger bakom tillväxthyllandet förutsätter bland annat att alla människor är allvisa och allvetande. Och alla som inte känner att deras magar vrider sig när våra politiker pratar om hur bra det är med ännu mer tillväxt skriver under på detta.

Vilken märklig ordsallad.

Hur stor bör Sveriges ekonomi bli? I och med att vi inte lever i en kommunistisk planekonomi så sätts inget tak för vår ekonomiska utveckling. Vårt lands ekonomi är organisk och beroende på många olika faktorer, varpå många långt förbi statens kontroll. Att ställa frågan hur stor landets ekonomi bör bli har man också snävt in frågan på en märklig tangent när frågan egentligen borde lyda hur stor ekonomi har Sverige alternativt hur stor den kan bli. Det finns ingen färdig mall. Däremot är utgångspunkten alltid att ekonomin framöver ska växa. Något annat vore ju märkligt och en signal som annars också lätt läses som nedslående och som ger utslag i hur ekonomin faktiskt blir. Då investerare placerar sina pengar någon annanstans och bolag drar sig för att expandera i oro över sämre, eller mindre lovande, tider.

Men i det förstår rimligtvis alla att Sveriges ekonomi inte kan bli hur stor som helst då vi lever i en gemensam värld med en begränsad mängd resurser. Men ett uteblivet uttalat tak är inte samma sak som att tro på en ekonomisk oändlighet.

4. Oändlig teknologisk utveckling

Den här idén hänger ihop med evig tillväxtreligionen och är om möjligt ännu mer vanlig. Sara Skyttedal (KD) sa nyligen att vi ska flyga mer för att rädda klimatet, för då kommer flygbolagen få mer pengar att utveckla miljövänligare flyg. Även om få drar det lika långt som henne är övertygelsen att vi kommer att få ny, bättre teknologi som löser dagens problem grundmurad i vår kultur.

Och medan det är möjligt att teknologin utvecklas, finns det inga garantier för att den gör det och i synnerhet inte att den löser precis de problem vi vill lösa. På 1800-talet fanns det ingen som korrekt kunde förutspå vad vi skulle ha på 2000-talet: ett botemedel för cancer eller apparater som skickar kattbilder och gula ansikten till varandra. Tron att vår teknologi ständigt kommer utvecklas är just det – en tro.

Jag förstår inte alls kritiken. Exemplet med flygindustrin är tveksam. Genom att också nämna 1800-talets aningslöshet mot dagens teknik har du också slagit hål på vad jag tror ditt argument var tänkt att kommunicera. Sedan 1800-talet har vi revolutionerat hela världen – flera gånger. Bara dagens digitaliserade, uppkopplade värld är en utveckling som skett, eller åtminstone blivit folklig, på sisådär 30 år. Visst sker det med flera hinder och nya problem. Men jag tror vem som helst under 1800-talet hellre levt idag och tacklat dagens problem än dåtidens.

För att ta lite konkreta exempel; bilindustrin har gått mot en stark effektivisering under sin historia, där idag bilarna drar mindre bränsle, [ofta] kräver mindre underhåll, är säkrare både för chaufför och övriga utanför bilen, samt inkluderar teknik som på 80-talet var science-fiction för gemene man. Samma utveckling kommer fortsätta också inom flygindustrin. Men utvecklingen är inte en rak linje utan går i vågor, i takt med att kringtekniker tillgängliggörs och öppnar upp för nya lösningar.

Vi är en ung art och vår teknologiska utveckling går framåt hela tiden, i varierande utsträckning. Så länge vi fortsätter existera som art kommer vi håller på med att på olika sätt förbättra våra liv genom redskap, teknologiska eller mekaniska. Det, tillsammans med vår förmåga till språk, är vår arts signum.

Som en syrlig slutkläm i brist på någon substantiell kritik att svara till så tror jag nog att de flesta i Sverige år 2100 kommer undra varför du tog ett så dåligt exempel kring flyget. Som säkert tills dess blivit operativt klimatneutral, och kanske sedan lång tid. Varför denna till synes omotiverade, eller som du kanske önskar kalla det -religiösa-, teknikpessimism?

5. Immateriell könsessens

Medan vi vet att det finns flera i vårt samhälle som vantrivs i sitt av naturen tilldelade kön och vill byta – och dessa transpersoner ska inte diskrimineras eller förlöjligas på något sätt – så går många idag snäppet längre och hävdar att vi är det kön vi identifierar oss som helt oberoende av hur vår kropp ser ut. Det vill säga, även om varenda könskromosom i min kropp har en XY-kombination är jag ändå en kvinna om jag i mitt huvud identifierar mig som det.

Som Ivar Arpi poängterar i Svenskan är detta en religiös tro som liknar gnosticismen, där den sanna, andliga essensen är väsenskild från det irrelevanta kroppsliga. Det är inte en vetenskaplig slutsats att vi är det vi bestämmer oss för att vara, vetenskapen är metodologiskt begränsad till att inte kunna uttala sig om sådant.

Du misstar könstillhörighet, alltså upplevelsen kring identitet, med biologiskt kön.

Igen faller allting som heter sociala konstruktioner förbi ditt huvud. I övrigt hittar jag ingenting med punkt 5 som inte redan är diskuterat. Utan förblir som en sorts slutkläm på en lista som egentligen hade kunnat reducerats ned till en enda punkt – eller med viss generositet kanske två punkter.

En tanke på “Fem religiösa övertygelser kristna apologeter tror svenskar delar”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s