Omgiven av Idioter

En kort serie tankar kring ”Omgiven av Idioter”. Som jag gav upp på efter ha läst sisådär hundra sidor.

Såhär skrev jag på Boktipset:
En långrandig, pladdrig bok som utan alla upprepningar skulle bli tunn nog att delas ut som ett flygblad. Jag gav upp ungefär hundra sidor in då jag fick nog av alla töntiga anekdoter och ständiga upprepningar.

De fyra personlighetstyperna som boken tar upp tror jag inte har någon vetenskaplig grundning och gör sig inte heller speciellt intressant ens som ett tankeunderlag – mer än kanske som en enkel öppning mot tanken att människor tänker och hanterar situationer olika. En trivial observation som alla läskunniga i någon utsträckning redan torde vara varse.

Jag vet inte riktigt om jag skulle våga rekommendera boken till någon. Min första tanke var att boken kanske är ämnad mer åt personer som inte haft någon grundning i psykologiämnet, ens i grundskolan, men å andra sidan så är det just där boken riskerar göra mest skada. Bokens låga pris och lättförstådda språk är värt att nämna på pluskontot för vad det är värt.


Vad gäller den påstådda vetenskapen i boken så känns hela färgläran mig främmande. När jag läste boken hade jag inte ännu tagit del av vad bokens kritiker skrivit. Arketyperna för de fyra olika färgerna kändes som tecknade figurer och även med idén om överlappningar mellan färgerna finns det egentligen ingenting att ta med sig då människans inställning rimligtvis påverkas av situation, miljö, i grupp social sammansättning, sinnesstämningar och en mängd andra faktorer. Något som kanske tas upp senare i boken – men som jag tvekar till, då det riskerar underminera predikans kärna.

Mitt intryck av boken gjordes inte bättre av att jag precis innan läst klart familjen Roslings ”Factfulness”. En bok som dels är välskriven och som använder anekdoter på ett effektfullt sätt för att tydligt illustrera och konkretisera berörda ämnen. Medan Omgiven av Idioter tycks vara en samling töntiga anekdoter som används likt paketeringsmaterial för att fluffa upp bokens annars smala innehåll.

De många anekdoterna får mig också att bli orolig för motivet till boken. Någonstans känns det som bokens syfte är att stylta upp författarens karriär som någon form av beteendevetare eller personlighets-alltiallo expert. Se bara så många personer och fina chefer som författaren jobbat med och skriver om! Där en bokpublikation blir en merit i sig självt, en försäljningsframgång en ännu större som medför inflytande hos lekmän, vare sig privatpersoner eller myndighetspersoner, som i sig ingjuter auktoritet.

Jag avslutar som jag gjorde i min Boktipset-recension: mycket papper och trycksvärta för pengarna (åtminstone för pocketutgåvan), men jag vet inte om boken kan rekommenderas någon. För den som är helt främmande psykologiämnet eller beteendekunskap är detta fel ställe att börja. Vuxna och unga är väl bekanta med att människor är olika och behöver inte 304 sidors läsning för att förstå detta – och på köpet anamma ovetenskaplig dravel i horoskopliknande fason.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Skapa en webbplats eller blogg på WordPress.com

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: