Den hysteriska miljödebatten

Just nu tycks det råda en sorts tävling i vem som kan komma med de mest radikala miljöåtgärderna för att hävda sin egen godhet och upptagenhet i det miljöalarmistiska bruset.

Skrota den långsamma demokratin! Vi behöver åtgärder nu på studs!

Men vilka åtgärder ska denna nya diktatur-, jag menar, expertpanel expertbestämma om precis? Kriminalisera inrikesflyget! Inför enbarnspolitik! Obligatorisk veganism! Byt ut skolorna mot tolv år långa miljöläger!

Raljerandet åsido. Den debatt som pågår är olycklig, oproduktiv och bidrar till att maskera andra problem som kräver uppmärksamhet. En osundhet som också ger utslag i att unga skolkar i tron om att de på wellpappskivor med tuschpennor nedskrivna uppmaningar till dagens vuxna ska rädda världen. Där morgondagen är nattsvart, katastrofen precis bortom horisonten. Där utbildning är bortkastad tid när världen står på ruinens brant.

I takt med att miljörörelsen, i den utsträckning man kan kalla den en faktiskt rörelse, tar mer utrymme med sina krav på världsstörtande blixtomställningar blir också dess motstånd starkare. Plötsligt upplevs de mer cyniska betraktarna som rycker axlarna åt den myriad miljöhot som letar sig ut på löpsedlarna förnuftigare ut – genom att inte låta sig offra alla värden i miljöaktivismens förtecken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s