Kategoriarkiv: Politik

En snabbtitt på Herrljunga Nyheter

Alingsås Tidning skrev härom dagen (25/11-18) om en lokal sajt med nazistkopplingar, Herrljunga Nyheter. Jag blev nyfiken och kollade in hemsidan jag också.

Hemsidan påminner om mycket annat material jag läst som producerats, eller åtminstone delats, i högerextrema kretsar. Låg produktionskvalitet möter låg politisk förståelse – eller hög dos insinuation. I detta fallet har någon, eller några, som tycks ha sympatier för Nordfront, Nordiska Motståndsrörelsen, knappat ihop ett hopkok av från faktiska tidningar kopierade artiklar och bildmaterial invävt med detaljer man önskar ge särskild styrka. Där man försöker ge sken av att representera en redaktion –  när sidan med all säkerhet egentligen drivs av en enda person.

I fallet med Herrljunga Nyheter är kostymen så tunn att det är en bisarr, nästan fnittrig, resa in i vad någon enskild person tror ska övertyga den enskilda, vilsne, medborgaren. Eller imponera på de påhejande redan frälsta. En primitiv hemsida, gissningsvis med ett WordPress business-konto och ett inkluderat tema. Inga namn på skribenter, ingen ansvarig utgivare, anonyma ”insändare” och ingen verksamhetsbeskrivning. Kontakt sker genom antingen ett ”insändarformulär” (som t om saknar rader för namn, e-post eller kontaktuppgifter!)  eller e-post i form av en Protonmail-domän, en Schweiziskt e-postleverantör.

Så dels ger själva sidan i all sin amatörmässiga brist inget som helst förtroende men innehållet gör det också barnsligt enkelt att lista ut var den anonyma skribentens sympatier ligger. Tankar och idéer om invandringens problem tycks hitta sig in i alla möjliga artiklar samt kungöranden om Nordiska Motståndsrörelsens minsta aktioner ges nästan parodiskt stort utrymme. Aktiviteten på sidan, om än liten allt som allt, har avtagit sedan 1 oktober. Gissningsvis efter att det svenska valet var avklarat med nedslående siffror för Nordisk Motståndsrörelse & vänner, något som antagligen slagit mot aktivisternas engagemang.

Centerpartiet och utvisnings-limbo

https://www.svd.se/c-ger-besked-om-ensamkommande-kl-15 ]

Mina tankar kring Centerpartiets ställning beskrivet i artikeln ovan;

Centerpartiet har gått med på att stödja regeringens proposition att ge unga asylsökande med utvisningsbeslut(!) tillfälliga uppehållstillstånd under pågående gymnasieutbildning. Ett förslag som lagrådet ratat och som Centerpartiets partiledare själv tycker är dåligt skrivet.

Man ska alltså ge personer som fått nekade tillstånd att kvarstanna i landet tillfälliga uppehållstillstånd på villkor att de närvarar i den offentligt bekostade skolan. Hur har man tänkt?

Hur ska man, rent praktiskt, tillgodose dessa människor en svensk gymnasieskolgång när de inte kan svenska och ibland inte ens engelska? Och till vilken nytta för vem?

På vilket sätt tjänar det Sverige och dess skattebetalare att betala för skolgången och uppehälle för människor som redan har fått utvisningsbeslut? Regeringen och vänner kastar bort skattebetalarnas pengar på husdjursprojekt under en sned humanistflagga. Där människor som saknar asylskäl (och som redan fått utvisningsbeslut!) ges möjlighet att ta upp plats och resurser som annars hade kunnat tilldelas de med de facto asylskäl.

En dålig förvaltning som bidrar till det saneringsarbete som kommande regeringen kommer behöva axla i immigration- och asylområdet. Något Miljöpartiet, som stor bov i regeringsdramat, och Centerpartiet med lite tur får betala dyrt för i nästa val i form av slopat väljarstöd.

Islands öppning mot omskärelseförbud

Isländska politiker från Framstegspartiet föreslog tidigare i år, möjligen sent 2017, en lag som kriminaliserar omskärelse av minderåriga pojkar av andra än medicinska skäl. Reaktionen från fredens och medmänsklighetens beskyddare och väktare lät inte vänta på sig.

Vissa judiska församlingar har markerat sig förnärmade när, vad de påstår, sin mest centrala ritual och praktik(!), samt i förlängningen religionsfrihet, inskränks. Muslimska förespråkare i landet har också beklagat sig över lagförslaget. Kristna organisationer, både lokala isländska och utländska, har också markerat sitt förtret kring förslaget.

Religiösa grupper, både på Island och utanför, väljer alltså att blotta sitt stöd till könsstympning genom att ta striden mot ett lagförslag som rimligtvis inte borde påverka den faktiska religiösa utövningen över huvud taget. En tydlig illustration på den toxiska sidan av den organiserade religionen – där ens egna riter är viktigare än sina medmänniskors, än mindre barnens, kroppsliga autonomi. Printa in den Abrahamitiska prägeln på barnen innan de har möjlighet att opponera sig.

Lagstiftningen är, vad jag förstår, inte på plats ännu i Island. Men förslaget tycks ha gott stöd både hos politiker samt läkare och kan, med lite tur, agera isbrytare för att få fram liknande lagstiftningen in till kontinenten. Inte en dag för tidigt.
Skulle detta ses som en konflikt mellan barns rättigheter kontra religiös frihet så torde ställningstagandet vara synnerligen enkelt.